jag borde ha en blogg

Jag är helt ur balans för första gången i mitt liv, för första gången i mitt liv så har jag fått erfara hur det är att vara ägaren till ett krossat hjärta.
Jag trodde på alla ord som sas även om det inte såg ut som det eller verkade som det. Jag trodde på dom innerst inne. Men ditt beteende mot mig var det som alltid fick mig att tvivla och det var de som fick mig att göra det jag gjorde.
Jag har klandrat mig själv i en vecka nu, att jag inte gjorde nog, att allting som va dåligt med det vi "hade" var mitt fel men ja det var inte så.
Jag gav dig allt jag kunde, jag gick igenom saker jag aldrig skulle göra för någon annan. Jag gav dig tid, jag gav dig en "paus", det kanske inte syntes så mycket men jag gjorde i stort sätt allt jag kunde för dig.

Du sa att jag va speciell, att jag va bättre än dom andra och att du var kär i den jag va innan allt det här hände men jag vet inte om jag köper det. Allt skulle ske på ditt sätt och om jag verkligen ifrågasatte dig så sa du alltid samma sak "då är inte jag rätt tjej för dig". Du va nog inte rätt tjej för mig för att det handlar inte om att man är perfekta för varandra i början det handlar om att man har potentialen att bli perfekta för varandra.
Du ville inte bli den tjejen för mig för du tyckte att dina principer och tankesätt va viktigare än min lycka och säkerhet. Du sa att du inte ansåg att man måste lära älska sig själv och i början handlade det om att jag hade problem med mitt egna självförtroende.
Men i slutet handlade om att jag va tvungen att få bekräftelse från dig, vad tyckte du om mig, vad ville du med mig?
Allting kom i en dålig timing men det var väl det som signalderade det vi hade. Dålig timing.
Jag trodde att du va påväg ur det vi hade den kvällen med malin. Du hade börjat tvivla och du va kall mot mig den dagen och det fick mig att börja tvivla. Jag skickade ett sista sms i desperation om ett löfte att ändra mig, ett sista försök men jag fick inget svar på det. Jag hade inte tänkt att göra något den kvällen men en blandning av tvivel, kåthet och ett extremt behov av närhet fick mig att göra det.

Hade det vart kärlek som du sa hade du i alla fall försökt att visa att jag va din för det var något jag aldrig var säker på. Hade jag vetat att jag inte var värd ett nytt försök, en andra chans så hade jag inte gått igenom allt det här. Det här är faktan vi var aldrig tillsammans för du sa att du inte ville ge mig närhet för att vi inte skulle bygga något på det här. Jag visste aldrig att du såg dig som min hade jag vetat det hade jag aldrig gjort såhär mot dig. Tanken hade aldrig ens slagit mig. Det var fel men jag var inte otrogen.

Hade det varit kärlek så hade du i alla fall försökt