jag borde ha en blogg

Den här texten är skriven till alla personer där ute som känner sig vilsna, förlorade och känner en saknad av vägledning. När allting känns som att du står på en is och när du ser dig om så ser du bara en horisont, oavsett hur många steg du tar, oavsett vilken riktning du går och oavsett vad du än gör ser allt likadant ut. Du är helt fast och du har inte en aning om hur du ska komma därifrån, sakta men säkert börjar allting tappa sin mening mer och mer och till slut undrar man varför man ens lever för inget har någon mening. Det händer kanske lite saker i ens liv, lite olika fester, annat folk ibland eller andra upplevelser men i slutet av dagen så ser allting fortfarande ut som det har gjort en lång tid tillbaka. Jag har aldrig vart en person som har självmords tankar eller vart deprimerad ofta, men jag har själv känt så här och efter ett tag när det har vart samma sak en längre tid när man slutar se fram emot att gå upp för man vet precis vad din dag kommer innehålla så börjar man känna att det inte kommer bli en förändring och att det är så här ens liv kommer se ut. Till och med mina tankar började ändra form under den tiden, jag började tänka "det här livet vill inte jag leva" eller "det här är inte ett liv, det är ett tidsfördriv i väntan på döden". Det enda som fick mig att fortsätta och inte ge upp var hoppet om kärlek, om allt jag hade hört, hur underbart det var. Sen tänkte jag också "om det har vänt och blivit skit såhär fort så kan det väll vända lika fort åt andra hållet?". För 2 månader sen träffade jag min underbara flickvän, hon vände på allt. Hon fick mig att somna med ett leende på läpparna, vakna med glädje, hon ändra mitt liv från tidsfördriv till livsglädje. Hon är den bästa delen av mitt liv, men det viktigaste jag har lärt mig är att även om de skulle ta slut för sånt kan man aldrig veta men jag hoppas på att det inte gör det så har hon visat mig att de finns en underbar värld och det finns personer som kan fylla dig med så underbar kärlek att världen blir en himmel. Det gör att jag aldrig kommer tappa hoppet om livet igen. Om vi hade lagt mer tid på att försöka älska världen, personer och annat så kan det göra världen bättre för alla.