Ett av livets största gåtor är löst av .... mig!
Nu kommer den riktiga bomben, den som alla mina trogna läsare har suttit och väntat på dag ut och dag in! Inte för att jag har några återkommande läsare vad jag vet men det hör inte riktigt hit.
Jag har nämnt det förut i denna blogg "vad är meningen med livet" och då så att jag att det är ganska enkelt att lista ut själva lyckan med livet. Lyckan med livet sa jag vilket jag fortfarande står fast vid att det är lycka som är meningen. Den enda grejen jag har gjort är att jag har löst hur man uppnår allting så de vill säga löst meningen med livet.
Ironiskt nog så är det ett så löjligt enkelt svar så jag nästan baxnar av min extremt djupa insikt, för det sägs ju att det är i dom simplaste svaren vi finner dom djupaste insikterna.
Nu ska jag inte hålla er på sträckbänken längre utan nu ska jag då släppa denna bomb som ni säkert ivrigt sitter och väntar på.
Meningen med livet är simpel det handlar helt enkelt om att göra saker som får dig att må bra. Spela fotboll om det ger dig en känsla av frihet, skaffa en flickvän om det får dig att flyga över molnen. Se dagens potential istället för se dess svagheter, anpassa dig så mycket du kan till dom sakerna som man måste göra i livet som skola och jobb.
På fritiden ska man göra det som man absolut mår bäst av och resten av tiden när det gäller dom sakerna som är livsviktiga för överlevnad så ska man göra det bästa av situationen. Det finns alltid något jobb som är bättre än det andra, kan va arbetsuppgifter eller arbetskamrater och det finns alltid någon skola eller klass som är bättre än någon annan om man inte är nöjd.
Det enda man ska passa sig för är att hoppas för mycket på att finna lycka i saker och istället se vad man har och känna efter om man verkligen inte är nöjd. För ofta är man inte missnöjd över att man går i en dålig klass eller att man jobbar på en dålig arbetsplats. Man är helt enkelt inte nöjd med att man aldrig kan vara nöjd som person.Då försöker man finna anledningar till varför man aldrig är nöjd för man inte inser att det inte har med situationerna runt omkring än utan med en själv som person att göra.
Så nu när ni vet hur allting ska gå till så hoppas jag att ni länkar det här inlägget till flera så att många personer i världen kan må bra! Hare så bra!
Hänga ut sina barn i sin blogg, rätt eller fel?
Sitter här och läser runt lite på framför allt aftonbladet såhär denna extremt tidiga tisdagsmorgon.
Det som är skönt nu i min lilla nya epok av insikter är att dom kommer från saker jag ser, det är inte så att jag tänker ut dom som förr i tiden.
Hur som helst så såg jag att Mr. Schulman hade skrivit ännu ett inlägg om sin dotter? Charlie (jag följer ju inte den bloggen direkt) det va då det slog mig. Är det verkligen rätt att hänga ut sina barns liv i sin blogg som förälder?
När jag tänker tanken själv liksom ba aa hejj här har vi 5000 personer som följer mitt liv och läste om att jag spydde som en gris igår. Jag måste säga att tanken låter inte allt för upphetsande. Tänk om man börjar i skolan när man är liten och så vet alla vem du är för dom har läst din morsas blogg liksom. Hur kul skulle det vara att börja skolan där man inte ens får börja med att göra ett eget intryck för alla redan har ett intryck från bloggen.
Ibland börjar man undra vad folk tänker med för visst ni är era barns föräldrar men bara för ni har ansvaret över det ska inte det betyda att ni ska kränka barnets privatliv.
Personligen så tycker jag att det är fruktansvärt respektlöst som förälder att blogga om sina barns händelser så länge dom inte är mogna nog att fatta ett eget beslut.
Det man som förälder borde tänka på när det gäller beslutet om att hänga ut sina barns liv på internet är vilka konsekvenser det kommer få. Tänk dessutom på att den som kommer få lida mest utav dessa konsekvenser är inte du det är ditt/dina barn.
Men det ni ska framför allt tänka på är om det är rätt att ta ett beslut som kan förändra era barns liv till något värre.
Ibland vinner Goliat över David
Det är precis insikter ska komma, man sitter och kollar på film, är ute och går eller vad som helst och så är det någonting som bara slår dig.
Jag satt och kolla på en film för jag inte hade så mycket bättre för mig. Det va en ganska vanlig kärleksrulle med happy ending och allt det där. Hur som helst så sa pappan någonting bra i den filmen som slog mig ganska mycket, han sa att ibland vinner Goliat över David, det bara är så men folk väljer bara att inte berätta den historien.
Man kanske tycker att weij det va väll inte världens grej som han sa där men det är just det de är.
Enda sen barns ben kan jag minnas hur man för höra historier om hur den lille lite mer obetydliga personen reste sig över allt annat och gjorde ett avtryck på världen. Jag kan självklart förstå att dom här historierna har skapats för att ge hopp åt människor under historiens gång. Problemet är bara att får man höra historier för mycket utan mothugg så kan det bli någonting man tror på.
Som t.ex. att jag börjar inse att jag nog aldrig kommer få det livet jag eftersträvar eftersom jag inte var menad det livet. Jag var aldrig den David som besegrade Goliat utan jag va den som blev besegrad och nu när jag inser det så ser jag min framtid på ett nytt sätt.
Det gäller det mesta istället för att bli förstörd för att man misslyckas med något eller man aldrig fick den tjejen man ville ha så ska man inte gräma sig över det. Utan tänk på att genom historien så är det folk som har misslyckats och inte fått den dom vill ha bara att dom historierna är mycket vanligare och inte lika inspirerade som dom månskenshistorierna vi får höra. Så därför blir dom aldrig berättade.
Skottpengar på tjejer som snusar?
Jag har suttit här och bollat lite idéer och terorier med nicke och ja när vi gör det så brukar vi komma till insikter som visserligen i våra öron låter jävligt bra, men i andras kanske mindre seriösa.
I alla fall så kom vi fram till att (eller mer eller mindre jag) det borde vara skottpengar på tjejer som snusar för helt seriöst kanske det är något av det skarrigaste som finns.
Inte ens om jag skulle snusat själv så hade jag kunnat ha en tjej som snusar för inse att tjejer ska inte snusa. Nu kommer säkert jätte många ba öööh könsdiskriminering och jag måste bara säga till alla idioter som snackar om ett jämnställt samhälle att ni är dumma i huvet! Visst att man ska ha samma lön för samma jobb och lalala för det mejkar sense men fortfarande finns det vissa grejer killar gör och vissa grejer tjejer gör!
Killar sitter i bastun och dricker öl, snackar om bröst, spelar våldsspel och snusar och tjejer har tjejmiddagar där ni kör erat gossip om allt och alla så är det bara ingen snus okej?!
Mer optimism mindre pessimism
Här sitter jag denna måndag kväll och njuter i fulla drag, för som det säkert inte har undgått någon så leder AIK allsvenskan och haha jag njuter så mycket av att säga det Djurgården ligger på nedflyttnings plats .
Jag som ni kanske har sett genom mina inlägg kanske inte har varit den mest optimistiska personen i mitt liv och framför allt inte dom sensate tre åren.
Det är någonting som jag har börjat ändra på mer och mer nu med tiden som kommer för jag märker att man kan klaga väldigt mycket men det är få saker som blir bättre av det.
Så länge problemen i världen kvarstår så finns det inte så mycket att gräma sig över, som t.ex. vädret det är faktiskt helt meningslöst att klaga på det för vad du än gör så kommer det inte bli som du säger.
För det är någonting jag har börjat inse och det är att man kommer mycket längre på lycka och optimism men bara för man är lycklig så behöver inte det betyda att man kan börja tänka kring saker och så.
Det enda skillnaden är att man inte behöver ta åt sig alla tankar lika mycket, och att man kan sjunka in i andra typer av frågor i livet.
Så från och med idag så ska jag försöka se ljuset i dagen, och det bästa med allt är att hösten kommer nu älskar soliga höst dagar. Det är som man kommer till en annan planet!
I'm standing still although the world and the time is moving
Det finns två sätt att få tiden att stanna, antingen så händer det något väldigt bra som att vara kär och hålla om en flickvän eller så händer det något väldigt dåligt som att ens framtidsplaner krossas.
När någonting väldigt bra händer så stannar tiden på grund av att tillfället som du upplever tar upp all din uppmärksamhet och du glömmer verkligheten för ett tag. Varken gårdagen eller morgondagen existerar det enda viktiga är nuet och hur du mår just under denna tid.
När någonting dåligt händer så händer nästan precis samma sak, fast ändå inte. Det kanske låter flummigt men t.ex. när man förlorar den framtid man alltid trott på så finns både framtiden och det förflutna, man är väl medveten om det. Anledningen till att man inte rör sig är för ingenting spelar roll längre, därför blir gårdagen bara ett minne du inte kan relatera till och morgondagen en resa utan ett mål.
Det är just där jag är just nu, jag är inte deprimerad och jag vet inte om jag kan kalla mig förvirrad heller utan det enda jag vet är att jag inte är påväg någonstans för första gången i mitt liv.
Det här gör att jag blir osäker på mig själv för jag har alltid definierat mig själv beroende på vart jag är påväg, det är så jag vetat vem jag är. Nu däremot så vet jag inte vem jag är på grund av den anledningen att jag inte vet vem jag kommer att bli.
Det jobbigaste med det här "tillståndet" är att jag älskar det samtidigt som jag absolut hatar det mer än något annat. Jag älskar känslan av att inte ha någon aning om något utan att bara leva i ingenting och känna mig som att jag är en del av något större. Samtidigt som jag hatar att känna att jag bara står still att allting har sätt så lika dant ut så länge för hela mitt liv har gått ut på att jag alltid vart påväg någonstans. Det är det som har gjort mig till den jag är idag.
Jag inser någonstans att jag måste släppa den här tiden och det här sättet att leva för att ta mig vidare för man kan inte leva ett liv genom att sjunka in i sig själv.
Problemet är bara att jag nästan är beroende av det, på något sätt älskar jag det så mycket så jag inte vet hur jag ska släppa det.
Det som inte fick hända, hände
Har ni någonsin vart inne i den perioden att ni inte är ute efter en tjej eller ett förhållande? Att ni bara vill vara för er själva för ett tag och känna en del på livet?
Det hände mig när de tog slut med henne som jag skrev i inlägget nedan. I alla fall så gick allt det bra, det va skönt och få bort den egna pressen hela tiden att behöva ha tjejer runt sig och tänka på hur man skulle bete sig för att få tjejer. Man kunde bara glida in på en fest och chilla med grabbarna och ha det skönt liksom och inte bry sig om vad tjejerna tyckte, kom dom så kom dom det va inte mer än så.
På samma sätt som det va med msn konversationer, man flippa bara upp en msn ruta för man tyckte att tjejen man snacka med va skön, inte för att man ville ha henne som flickvän eller i säng.
Allt det här funkade skit bra och jag va helt tillfreds med min situation (även om jag kanske inte va tillfreds med andra saker i mitt liv). Tyvärr så kan man ju inte styra vad man tycker och tänker om folk och det är just det jag har fått erfara. Jag började prata med becca och ja från början så va det liksom helt oskyldigt, visst hon såg bra ut och sådär men hon va bara någon som va rolig och prata med liksom. Tiden gick och hade det varit mitt gamla jag som jagade tjejer hela tiden så hade jag nog ganska tydligt märkt signalerna. Nu va det ju så att jag inte gjorde det, jag borde ha tänkt på det att jag började le så fort jag ser att hon va inne, att det första jag vill när jag ser att hon loggar in är att skriva till henne, men hejdar mig lite för inte verka allt för desperat.
Däremot insåg jag idag att jag faktiskt har fallit för den här tjejen. Det här kanske kommer låta stört, men jag drömde om henne i natt och det va inte en sån dröm där jag bara gick förbi henne på stan utan det var mer än så, absolut inget sexuellt eller så utan det va mer som en dejt. Nu kanske ni tycker att det inte är värsta grejen att drömma om någon men grejen var hur jag kände i drömmen, jag kände mig förälskad.
Klart att det skulle vara underbart att få henne och känna som i drömmen men jag tror inte vi ligger på samma sida när det gäller känslor, det va därför jag inte ville att det här skulle hända, men nu har det hänt och jag vet inte vad jag ska göra åt det.
you were everything I wanted, but still just not enough
Man kanske inte ska leva tillbaka på gamla minnen för att det kommer bara få dig att må dåligt, eller är det verkligen så?
I skrivande stund så är det den 3e augusti vilket betyder att jag och Malin skulle ha varit tillsammans i 1 år och 2 månader om vi fortfarande hade varit tillsammans. Nu blev det inte riktigt på så sätt utan det tog slut efter 4 månader istället. Det är faktiskt det enda förhållandet jag har haft nu det senaste året. Det kan få er att tro att jag tänker tillbaka på det bara för att det som sagt har varit mitt enda förhållande sensate året.
Det skulle däremot varit en lögn, personligen tycker jag faktiskt att vi hade ett bra förhållande och jag tror nog Malin också tyckte det.
Det jag däremot inte förstår nu när jag reflekterar över hela situationen är varför jag faktiskt gjorde slut, men på samma gång så förstår jag varför jag gjorde det.
Det kanske låter extremt flummigt men det jag menar är att jag va kär och jätteglad så som man bör vara, men efter ett tag så började jag känna att jag kunde få någon bättre.
Malin va allting som jag någonsin velat ha men hon va bara inte tillräckligt och det är det här jag absolut inte fattar med mig själv, hur jag ens kan/kunde tycka så.
Jag vet inte riktigt vad det kan ha berott på, det kan ha vart att jag mest älskade principen av kärleken och när den avtog så avtog mina känslor. Det kan också ha vart att jag helt enkelt bara tappade känslorna för henne, vilket är synd.
Fast en sak jag har funderat på är att man är ju människa och i alla fall jag vill alltid ha mer, så det kan vart därför jag hade den känslan. När man uppnår någonting vill man ju gå vidare, som en idrottsman som gjort något bra, han vill göra någonting ännu bättre.
Jag har i alla fall lärt mig en sak när det gäller livet, förhållanden, skolgång och allt möjligt. Det blir oftast inte bättre än du har det utan det är barra en illusion att det blir bättre om du flyttar, eller byter flickvän.
Slutsats
Våran slutsats blir ganska enkel, antingen är det en random person som vill driva med oss eller så är det brudarna från badet. Tråkigt men sånt är livet plus att vi e ju vana, eller?
Efterlysning 2
Jadu hanna som svarade på det förra inlägget, det va robbin som va halvrakad om du menar brunetten och sen så skulle det underlätta om du lämnade msn eller något så man kunde snacka.
Hälsningar Oskar och Robbin
