The times we remember as the worst and best
Vi sitter här igen efter en helg, friheten flyger ut mot vardagen och vi förbereder oss för en vecka av arbete. Det är den här situationen som många befinner sig i just nu, bland annat mig själv. Livet sägs vara det enda tinget vi inte har lyckats att lista ut till hundra procent här i världen och framför allt förmodligen aldrig kommer göra de heller. Anledningen tror jag är för att folk inte vill hitta svaret på dom frågor som vi har. Alla människor har tankar och funderingar kring livet bara att vissa låter det bli en mer central del i ens liv än andra.
Det här är dom dagarna som vi kommer anses va dom bästa i våra liv men samtidigt dom värsta, det enda det handlar om är hur man ser på sin situation. Det som gör dom här dagarna till bra är att man nästan kan göra vad man vill, man är inte bunden till någon eller något utan man gör sin grej och sen går man hem för dagen. Det som får det här till dom värsta dagarna är att man befinner sig i väntans dagar, man vet inte vart man är påväg, man vet inte vart man ska och man har ingen aning om man kommer dit man vill.
Det här är grunden till varför människan sällan finner lyckan i sina liv, vi strävar alltid efter något mer. Sorgligt nog så funkar människan på det sättet. Det finns olika teorier till varför vi har det så min egna teori är att vi har haft för lite mottgångar i våra liv, vi är helt enkelt för bortskämda.
Hade folk tänkt över sin situation så tror jag att dom hade hittat mer svar än vad dom själva hade förväntat sig.
Jag tror att svaret på lycka är att sluta söka nytt hela tiden, sluta vilja ha mer och ställ ditt liv i två olika perspektiv. Det första är att stanna upp och se dig omkring vad har jag idag? och njut av de du har för att livet kommer utveckla sig självt tro mig du behöver inte göra det. Det andra är att se in i din framtida liv och tänka i det stora perspektivet, vad vill jag ha? antagligen familj, vänner, bra jobb och god ekonomi samt bra hälsa.
Sök efter det och när du väl når dina mål njut av det istället för att söka mer.
Det här är dom dagarna som vi kommer anses va dom bästa i våra liv men samtidigt dom värsta, det enda det handlar om är hur man ser på sin situation. Det som gör dom här dagarna till bra är att man nästan kan göra vad man vill, man är inte bunden till någon eller något utan man gör sin grej och sen går man hem för dagen. Det som får det här till dom värsta dagarna är att man befinner sig i väntans dagar, man vet inte vart man är påväg, man vet inte vart man ska och man har ingen aning om man kommer dit man vill.
Det här är grunden till varför människan sällan finner lyckan i sina liv, vi strävar alltid efter något mer. Sorgligt nog så funkar människan på det sättet. Det finns olika teorier till varför vi har det så min egna teori är att vi har haft för lite mottgångar i våra liv, vi är helt enkelt för bortskämda.
Hade folk tänkt över sin situation så tror jag att dom hade hittat mer svar än vad dom själva hade förväntat sig.
Jag tror att svaret på lycka är att sluta söka nytt hela tiden, sluta vilja ha mer och ställ ditt liv i två olika perspektiv. Det första är att stanna upp och se dig omkring vad har jag idag? och njut av de du har för att livet kommer utveckla sig självt tro mig du behöver inte göra det. Det andra är att se in i din framtida liv och tänka i det stora perspektivet, vad vill jag ha? antagligen familj, vänner, bra jobb och god ekonomi samt bra hälsa.
Sök efter det och när du väl når dina mål njut av det istället för att söka mer.
What's the perspective?
Ur vilket perspektiv ska vi se livet? Vad är det vi känner att vi vill uppnå med det liv vi lever? Vad är det vi ska känna oss när vi tar oss igenom en vardag som vi egentligen skulle vilja byta ut?
Jag vet inte om det ligger i min personlighet att alltid vara en sökande person, eller om det är något jag har fått för mig på senare dar. Det enda jag vet är att där jag är just nu är inte den platsen jag vill vara på om 10, 20 eller 30 år. Det har tagit en tid att inse det och att våga inse det men jag är inte nöjd med mitt liv, visst man kan skylla på att jag är ung men det spelar egentligen ingen roll för att vara nöjd i livet har inte att göra med vad du har åstadkommit i ditt liv i helhet utan de handlar om vart du är i din nutid.
Anledningen till att jag inte är nöjd med mitt liv handlar om att jag inte nått dit jag velat nå efter alla dessa år i skolan. Jag vet att alla säger att livet aldrig blir som man tänkt sig men tyvärr har jag satt en press på mig själv och ställt vissa krav som har fått mig att misslyckas med mina mål vilket har fått mig olycklig.
Men det som får mig att må dåligt är inte principen av att jag inte har nått mitt mål, utan att jag börjar inse att jag aldrig kommer komma dit jag velat.
Vad ska vi ha för perspektiv i livet? Vad är det som är viktigt med livet och varför håller vi på som vi gör för?
Olycka grundar sig i en sak och endast en sak de är att man ser vad man inte har istället för vad man har. Hade vi inte ondgjort oss själva över något som egentligen är skitsaker så hade dessa saker inte uppkommit.
Ett av dom största problemen vi har i denna värld i dom civiliserade länderna är kärlek och problemet runt omkring de ämnet. Anledningen till att de blir ett problem är att vi låter oss göra det till ett problem och att vi ser på det som ett problem. Hade vi inte sätt kärlek som ett problem så hade vi mått bättre och vi hade framför allt hittat kärlek för vi hade inte haft några hinder i vägen när de korsar våra vägar.
Not alone but lonely
En vecka har passerat i mitt nya liv som singelboende i Solna och jag måste säga att skillnaden är inte så stor mot hur mitt liv har sätt ut i tidigare skeden. Jag vet inte varför jag känner som jag gör, och jag vet inte om jag är den enda personen som upplever det här skedet av livet på detta sätt.
Jag är ingen ensamvarg, jag är inte för mig själv men det finns stunder då jag känner en blandad känsla av ensamhet och saknad av någonting som att jag söker efter någon eller något i mitt liv. Jag tror personligen det handlar om en säkerhet, att man alltid har de där man kan vända sig till precis som jag har haft hela mitt liv. Min familj har alltid vart en stor del av mitt liv och det är den fortfarande men på senare år så fyller inte familjen den där platsen inom dig som den gjorde när man va barn. Nu börjar man bli vuxen och ska skaffa sig ett eget liv det jag upplever är att jag saknar säkerheten att alltid ha känslan att någon alltid finns för en. Det finns många sånna personer i mitt liv men det är skillnad att ha en speciell person i ditt liv som bär dig utan att hon själv vet om det, utan att du själv vet om det.
Jag har inte haft en flickvän på två år nu, jag har inte ens vart nära ett förhållande och jag kanske låter desperat men jag kan inte blunda för verkligheten att jag faktiskt saknar att ha en flickvän. Jag kan tänka mig dom som har sökt i flera år att dom skrattar åt oss unga som ser kärlek som något hopplöst men just nu ser det dystert ut på den fronten jag hoppas bara att hon kommer någon dag.
Jag är ingen ensamvarg, jag är inte för mig själv men det finns stunder då jag känner en blandad känsla av ensamhet och saknad av någonting som att jag söker efter någon eller något i mitt liv. Jag tror personligen det handlar om en säkerhet, att man alltid har de där man kan vända sig till precis som jag har haft hela mitt liv. Min familj har alltid vart en stor del av mitt liv och det är den fortfarande men på senare år så fyller inte familjen den där platsen inom dig som den gjorde när man va barn. Nu börjar man bli vuxen och ska skaffa sig ett eget liv det jag upplever är att jag saknar säkerheten att alltid ha känslan att någon alltid finns för en. Det finns många sånna personer i mitt liv men det är skillnad att ha en speciell person i ditt liv som bär dig utan att hon själv vet om det, utan att du själv vet om det.
Jag har inte haft en flickvän på två år nu, jag har inte ens vart nära ett förhållande och jag kanske låter desperat men jag kan inte blunda för verkligheten att jag faktiskt saknar att ha en flickvän. Jag kan tänka mig dom som har sökt i flera år att dom skrattar åt oss unga som ser kärlek som något hopplöst men just nu ser det dystert ut på den fronten jag hoppas bara att hon kommer någon dag.
