Ensam är starkare än grupp?

Hur ofta hör man inte "ensam är stark" och man kan ju fundera på vad man menar med det egentligen för när de kommer till tolkningar finns ju inget rätt eller fel. Men är de så att en person är starkare än en grupp? Eller är en grupp starkare än en person? Och då menar jag självklart inte om en person kan lyfta mer tyngd än en grupp för de vet vi alla svaret på att så är det inte. Men frågan är, ska man lära sig att leva livet för sig själv? Eller ska man leva livet genom andra så som familj, vänner och en kärlek? Det är ju ganska svårt att säga hur man ska resonera för båda faller på varandra, om man lever sitt liv genom andra så mår man skit bra när andra är runt en men sen när man blir ensam så vet man inte vart man ska ta vägen. Om man är ensam så klarar man alltid sig själv och går sin egen väg utan att vara beroende av andra men kommer man verkligen må bra då eftersom att va ensam sliter på känslor och själ? Men samtidigt så kommer man ju slippa alla svek och sådant som ett rikt socialt liv innehåller? Fast ändå så kommer man inte få den här värmen och glädjen som jag tror att varje person behöver för att orka överleva ett normalt liv. Eller behöver man de? Kan man leva ett liv för sig själv och ändå ha det bra? Om jag själv hade vetat att ett liv för en själv inte skulle göra en psykiskt störd så hade jag nog själv valt de, för slippa alla svek, lögner och jobbiga känslor. Men nu vet jag själv att även om dom underbara känslorna kanske bara är en tiondel av dom känslorna man känner i tillexempel ett förhållande så är dom sjukt underbara. Jag själv kan inte va utan sånt just nu men jag undrar om man kanske ska satsa på att bli mera självständig och inte va så beroende av andra människor. Dom som läser de här inlägget får gärna kommentera de och säga vad dom själv anser är bäst, ett självständigt liv eller inte?

Kommentarer
Postat av: tove

jag har alltid fått tagit hand om mig själv sen jag var liten pga många anledningar. och många har kallat mig "ensamvarg" och min vardag gick ut på att "överleva" dagen. men det funkade för mig. men flera år sen så var jag tvungen att byta skola, igen, och då träffa ja dom underbaraste personerna som du kan träffa! innan jag träffa dom så fatta jag inte hur myk en polare kan hjälpa en människa. livet blev dubbelt så bra när du kände att nån stod vid din sida, och hjälpte dig när du var på väg att sjunka ner i skiten igen. så jag vill bara säga att livet som bara var om mig och inga andra var bra, men mitt liv just nu e fan mycket bättre än hur det var förut! och din text är bra som vanligt!!

2008-11-03 @ 22:17:26
Postat av: tove

jag har alltid fått tagit hand om mig själv sen jag var liten pga många anledningar. och många har kallat mig "ensamvarg" och min vardag gick ut på att "överleva" dagen. men det funkade för mig. men flera år sen så var jag tvungen att byta skola, igen, och då träffa ja dom underbaraste personerna som du kan träffa! innan jag träffa dom så fatta jag inte hur myk en polare kan hjälpa en människa. livet blev dubbelt så bra när du kände att nån stod vid din sida, och hjälpte dig när du var på väg att sjunka ner i skiten igen. så jag vill bara säga att livet som bara var om mig och inga andra var bra, men mitt liv just nu e fan mycket bättre än hur det var förut! och din text är bra som vanligt :)

2008-11-03 @ 22:19:07
Postat av: Mikaela

Jag tror att det är olika, skulle själv gärna vilja leva ett liv ensam, utan problem med alla men jag är för social så det går inte. Allt är nog beroende på personen, vissa kan leva ensamma andra inte,

2008-11-04 @ 11:12:12
URL: http://ouhff.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0