One year has gone and all is still the same as it was when all started

Jag och en polare satt och snacka idag, som vi alltid brukade göra back in the days. Gå till statoil köpa en cola och sätta oss vid några stenar, snacka skit, lite allvar och aa bara snacka helt enkelt. Jag kommer ihåg för ett år sen när vi satt på precis samma ställe och vi pratade om precis samma saker, att livet bara va skit just nu för man inte ser någon mer eller mindre mening med de. Vi satt och prata om att om de inte är bättre om ett år så undrade vi vart vi skulle ta vägen. Jag vet att det är lite tabu och snacka om att ha självmords tankar men jag kan nästan lova att alla har haft dom. Det är svårt när man har levt ett liv där man försökt springa från faktum att man vet att allt är skit. Jag kommer ihåg tiden för ett år sen de är fråga om jag ska skratta eller gråta man vet liksom inte vad man ska göra. Visst klart att man skrattar ju när man har roligt men man känner ändå alltid hugget i magen hela tiden. Jag vene om de är jag som är ensam om tanken, liksom kanske att folk kan söka lycka på andra håll. Men jag känner som min bror alex sa "vad spelar de för roll om man lever livet om man inte kan dela de med någon?". Den här veckan har fått mig att tro att jag faktiskt skulle få verkligen riktig kärlek någon gång, jag visste ju själv att de aldrig skulle bli så men ändå så tror man på det. Jag bryr mig inte om vem som läser de här inlägget för alla ska verkligen få veta hur förstörd jag är just nu, jag har vart de en längre tid men har bara inte visat de. Jag mår absolut skit helt totalt och jag undrar verkligen om de finns en mening att fortsätta leva när man bara har ett svar till lycka. De svaret är svårt att finna och man kommer garanterat vara mer ledsen än glad under den här tiden om man inte hitta den perfekta kärleken. Jag kan ju i och för sig hoppas på att jag hittar en trisslott som är värd 5 miljoner i morgon men de kommer inte göra mig lycklig. Jag är en person som alltid säger vad jag tycker och känner och jag lovar dig du fick mig att falla för just dig inte kärleken och du gjorde mig lycklig rakt igenom på en kort tid gav du mig en mening med livet. Men efter idag har jag insett verkligen, vad spelar framgång för roll om man inte har den att dela med någon. Jag har svaret, jag vet att de kallas kärlek men jag vet också att utan den kommer helheten i mitt liv alltid se lika dan ut, jag kommer bara göra andra saker för fly från mina känslor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0