A new part of my life

Livet, tja är det inte väldigt underligt? Ena dagen kan hela ens värld ha rasat samman och andra dagen kan allting byggs upp mirakulöst. Livet är som en lång bok, för varje dag som går skrivs det en ny sida,, vissa är kanske mer intressanta än andra. Men ändå om någon hade bevakat ditt liv så hade varje dag, varje händelse och varje liten del av ditt liv funnits med. Vanligtvis är böcker indelade i kapitel men vissa böcker har även delar så som "del 1", "del 2" och "del 3". Jag känner att boken om mitt liv har definitivt delar i sin struktur, jag kan inte säga hur många delar boken kommer att ha när den är slut, för det finns ingen som vet när den tar slut. Den kan ta slut om 80 år eller den kan ta slut i morgon. Det enda jag är helt säker på idag är att mitt liv har gått in i en ny del, jag är inte längre inne i det här tonårs träsket och harvar längre utan jag börjar verkligen ta ett steg in i vuxenlivet. Jag börjar se slutet på den föregående delen i min bok om livet och börjar se början på nästa del. Jag ser tillbaka på ett förflutet och känner mig ganska nöjd för att jag lämnar goda tider bakom mig som jag kan vara stolt över. Samtidigt som jag är stolt över att jag har klarat mig ut ur dom dåliga tiderna och vuxit av mina motgångar och blivit en starkare person. Klart att man kommer sakna många saker med sitt förflutna det är en lång tid av underbara minnen man lämnar bakom sig, en tid med underbara personer och ska jag erkänna fäller jag en tår i skrivande stund. Men jag måste låta det förbli underbara minnen som jag kan flyga tillbaka till då och då, det är bara tacka dom underbara människorna som gjorde min tid speciell under den här tiden. Jag kan ändå glädjas åt en sak det finns en del människor som jag känner kommer följa med mig in i den här delen av boken och kanske i samtliga kapitel tills den är färdigskriven. Från och med denna dag står mitt liv på en solid grund från mitt förflutna, även fast jag har mycket erfarenhet och kunskap i ryggen börjar jag och dom bästa delarna ur mitt förflutna, mina sanna vänner ta små sakta steg in i den del av min bok som mitt liv kommer bistå av en lång tid framöver.

Kommentarer
Postat av: Jen

Det där var otroligt bra formulerat! Jag tror att många känner så, men att få yttrar sig om det. Väldigt inspirerande läsning tycker jag!

2008-09-17 @ 09:22:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0