Är det för tidigt för att hitta sig själv?

Våren är på stark frammarsch och festande, supande och sommarlov närmar sig med stora steg.
Det här kan nog helt klart vara ett av dom bästa tiderna på året. Det spelar ingen roll om man har problem som hänger i luften för när solen skiner och värmen smyger sig på är man på topp ändå.

Efter ett tag så börjar vi ta det här vädret mer eller mindre för givet kanske till och med tycker att det är dåligt väder för att vi vill ha det varmare. Det är då det underbara vårruset sänker sig till att vara ett normaltillstånd i våra kroppar och våra vanliga problem klamrar sig fast igen.
Då går festandet över från att vara att fira lyckan och vårens ingång till att vara det vanliga "fly från vardagen" festandet.
Ni kanske tycker att jag hakar upp mig mycket på just festande och det beror på att jag hakar upp mig på main streem (stavning?) saker. För jag tror att man gör saker som alla andra gör för att man är osäker och inte vet vad man vill med sitt liv, så därför följer man strömmen för att passa in.

Jag har vart likadan själv, det kanske inte verkar som det men jag har gjort saker som jag kanske inte borde ha gjort bara för att "va någon". På senare tid framför allt senaste året så har jag börjat finna mig själv som människa. Jag har mått väldigt bra över det, bättre än vad jag gjort på länge.
Det här har gjort att jag har börjat leva mitt liv på ett annorlunda sett och börjat umgås med andra människor, d.v.s. människor som har hittat sig själv.
Jag kan säga att det är inte många människor som har hittat sig själva i den här åldern men det finns en gemensam nämnare med samtliga av dessa personer. Dom går sin egen väg.

Det jag alltid får höra när jag inte känner för att gå ut och festa på en helg så säger folk, kom igen du är 19 år lev livet bara. Det jag undrar är vad dom menar med att leva livet, är det saker du vill göra eller är det saker som folk säger att man bör göra för att leva livet?
Jag älskar att festa när jag är på humör för att göra det men jag vill göra annat också men när jag gör annat så är det något fel på mig.
Jag undrar egentligen vem det är fel på en person som är så vilsen att han måste leva sitt liv som alla andra.
Det verkar helt enkelt som jag har funnit mig själv för tidigt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0