Tankar, tankar och tankar

Jag fick frågan för några dagar sen av min brorsa varför jag inte skriver om någonting skönt i min blogg. Nu vet jag ju att det är min brorsa som frågar så därför får man ta det med en nypa salt men visst det är en bra fråga.
En av anledningarna till att jag inte skriver om mina normala vardagshändelser är för att alla andra gör det så de är bara surfa in på någon annans blogg om ni vill följa någons liv.
En annan anledning till varför jag skriver om tankar är för att jag tänker mycket, fråga mig inte varför jag gör de för det vet jag inte det bara är så. Bloggen blir då mitt sätt att få ut mina tankar ur huvet och med lite tur få någon som resonerar runt det. Tyvärr är det väldigt svårt att ha diskussioner om djupa tankar för att många inte klarar att sätta sig in i dom eller bara tycker det är allmänt jobbigt och tänka djupt, man lever by ytan och tar dagen som den kommer bara.

Att tänka mycket har sina fördelar men definitivt sina nackdelar för ofta kommer du inte på så djupa tankar som får dig att må mindre bra.
Det finns många tankebanor i mitt huvud som får mig att undra om det ens finns hopp för livet eller mänskligheten över huvudtaget. Tankar får en ofta att inse saker som man inte vill inse och som man egentligen inte ska inse för då mår man sämre. 

Jag vet inte om det är en form av förmåga att kunna tänka så djupt och komma med insikter i livet eller om de bara handlar om att ingen utom jag har orken att tänka så mycket.
Min brorsa sa också till folk att "läs hans blogg om ni vill ha en ny sida om lilleman här!" och aa det här en sida av mig som säkert överaskar många. Men jag har aldrig ljugit för mig själv eller undanhållit den här sidan, utan det har handlat om att jag inte har någon person i min familj att diskutera sånt här med. 
Intellektet som krävs för att hålla en djupare diskussion med någon finns definitivt med samtliga medlemmar i min familj men inte orken. Därför blir de den här utvägen med bloggen.

Den enda personen man faktiskt kunde ha dom här långa djupa diskussionerna med va faktiskt min morfar, men tyvärr har han blivit sjuk så den personen som en gång fanns finns knappt längre.
Jag kan sitta och prata med någon i flera timmar om djupa filosofiska problem och sånt, för dom diskussionerna kan jag finna intresse i.
Däremot är det inte de ända diskussionerna eller samtalen jag vill ha med folk för då skulle man förmodligen skjuta sig själv till slut. Men det händer ibland flera gånger om dagen eller kanske någon gång i veckan att jag kommer in i en djup tankebana och då har jag den här bloggen till att bara skriva av mig och kanske få en diskussion eller så.

Kommentarer
Postat av: Mikaela

Tänkte bara säga att du hade rätt.

2009-03-08 @ 09:37:49
URL: http://ouhff.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0