jag borde ha en blogg

Den personen jag kommer skriva om idag kommer veta mycket väl veta vem det är jag skriver om nu, men jag skriver inte för att hon ska läsa det här utan för att jag måste skriva av mig.

Jag har varit singel i ungefär ett halvår nu och resan jag har gjort under de senaste halvåret har gett mig otroligt mycket som person. Jag känner att för varje dag som går så hittar jag mig mer och mer, jag börjar verkligen trivas i mitt nya jag.

En stor skillnad som har skett om man jämför mot tidigare är min inställning till kärlek. Förut har de vart så att jag har sökt kärlek men efter den händelserika månad oktober fick jag en ny insikt och slutade bry mig om kärlek. 

Jag blev inte antikärlek utan jag slutade bry mig och tänkte på att de är ganska skönt att va för sig själv ibland.

Även fast jag egentligen inte ville börja gilla någon ny person så har kärlek den ibland jobbiga och ibland underbara förmågan att vi inte kan styra den. Det går inte att välja om du ska börja gilla någon eller varför man inte ska börja gilla någon. 

Självklart så hände det mig också, utan att jag ens la märke till de så började jag gilla en tjej mer och mer tills dess att jag faktiskt märkte att jag verkligen gillar henne.

Det är hit jag vill komma även fast mitt liv ser helt annorlunda ut idag så är det vissa saker som aldrig ändras Tillexempel det där lilla fåniga leendet man får när man tänker på henne eller när man står i ödets korsning.

Ödets korsning är när man befinner sig i en situation som man inte vet hur den kommer gå, man står i ovisshet och väntar på att ödet ska visa dig hur framtiden ser ut.

Det är någonting jag hatar att göra för att man vill att de ska gå ens väg och att man får personen man gillar, men man har fortfarande tanken i bakhuvudet "aja jag vet att det aldrig kommer hända så vad hoppas jag på?"

Jag hade hoppas på att det här va en grej som inte skulle följa med mig från mitt förflutna men jag inser nu att det förmodligen alltid kommer finnas där när man börjar gilla en ny person.

Allting jag kan göra nu är att vara mig själv och hålla tummarna för att det för en gångs skull går min väg.