Time to grow up
Det börjar bli dags att lämna det träsket som vi kallar ungdomen bakom oss nu.
Vissa kanske känner att det är en tid man vill ha med sig, dramat, festerna, ovissheten och misäern som fanns inom våra hormonstyrda kroppar.
En del av mig älskade den tiden för den fick mig att känna som att jag va del av något större. Som att det fanns en helt ny typ av medvetenhet, men samtidigt så har jag knappt någonting som jag känner att jag kan hämta från den tiden. Det enda det känns som är en väldigt lång promenad med en jävla massa felsteg som lärde mig olika läxor i livet.
Det som kommer bli skönast med att lämna sig den här tiden bakom sig är att lämna ovissheten bakom sig. Att lämna den tiden då vi vandrar runt och är en vilsen generation då vi inte har något mer mål i livet än "leva livet" och ta oss till nästa dag, den tiden vi kallar "ungdomen" och gå vidare till att faktiskt va påväg någonstans igen.
Vissa kanske känner att det är en tid man vill ha med sig, dramat, festerna, ovissheten och misäern som fanns inom våra hormonstyrda kroppar.
En del av mig älskade den tiden för den fick mig att känna som att jag va del av något större. Som att det fanns en helt ny typ av medvetenhet, men samtidigt så har jag knappt någonting som jag känner att jag kan hämta från den tiden. Det enda det känns som är en väldigt lång promenad med en jävla massa felsteg som lärde mig olika läxor i livet.
Det som kommer bli skönast med att lämna sig den här tiden bakom sig är att lämna ovissheten bakom sig. Att lämna den tiden då vi vandrar runt och är en vilsen generation då vi inte har något mer mål i livet än "leva livet" och ta oss till nästa dag, den tiden vi kallar "ungdomen" och gå vidare till att faktiskt va påväg någonstans igen.
Kommentarer
Trackback
