I want to tell the world

Har ni någonsin vart där? Då det känns som att ni vill vara den berättande rösten i en film eller personen som skrivit låten som talar till dig?

Som att ni har tankar och historier som skulle beröra folk och få dom att fundera på saker som vi tror är större än oss själva. Det här är mitt fönster, min chans att på något sätt få ut mitt budskap som jag vill ha ut till folk och på något sätt beröra dom och få dom att vakna upp. Nu kanske det inte är någon som bryr sig men kan jag bara få en person att få den känslan jag har nu när jag skriver så räcker det gott och väl.

Brukar ni vara här? Att ni känner att era tankar har tagit er längre än livets vardagliga mening? Att det ni sitter och funderar på känns som att ni kan ta på något större?
Det är där jag är nu, inom mig finns det ett mästerverk till låt som aldrig kommer se dagens ljus för att jag inte kan hitta dom rätta tonerna att sätta på den här känslan.

Det jag undrar är om det är hon som är svaret på den känslan jag bär på just nu, en känsla jag inte kan beskriva med ord. Jag har vart här många gånger förr, det känns som man har fastnat i tid och rum, fått tid att stanna upp och tänka på att livet är ingenting men samtidigt allting. Man är inte påväg någonstans och man har ingen som tar en någonstans utan man sitter här utanför tid och rum och bara sjunker in i ingenting.
Det är någonting som saknas och jag kan inte avgöra om det är hon, någon eller någonting jag vet bara att det är något jag inte vill vara utan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0