Kärlek, Förtrolla eller förhäxa?
Det syns varje gång en person är kär oavsett om det är en bra relation eller en dålig. Det syns så tydligt att personen som är kär har blivit förändrad.
Det är något som sägs efter varje relation "jag visste att det skulle bli såhär, men jag ville inte se det". Det går inte riktigt och sätta någon bestämelse på om man blir förtrollad av kärlek eller om man blir förhäxad. Det skulle inte förvåna mig om personer i forntiden trodde att kärleken ibland var jävulens verk, för en person som är kär är inte helt sig själv.
Men frågan är om kärlekens påverkan på vårat sinne är något som är bra eller dåligt. Visst är det underbart att vara kär och att må som man gör då men i det långa loppet, är det verkligen då bra att inte vara sig själv?
Är det verkligen bra att vara påverkad av något som du inte kan påverka själv även om effekten får dig att må bra för tillfället?
Med varje ljus sida kommer en minst lika mörk om inte mörkare och då är frågan är det verkligen något bra kärlek? Vi har inte ens makten och kunna lägga det i egna händer utan den styr oss som små marinettdockor.
Det brukar säga att dom förhållanden som funkar, funkar för att då var det personen som talade till dig och inte kärleken. Ibland undrar jag verkligen om kärleken är det som får oss att må bra eller bara tron på att vi mår bra.
Det är något som sägs efter varje relation "jag visste att det skulle bli såhär, men jag ville inte se det". Det går inte riktigt och sätta någon bestämelse på om man blir förtrollad av kärlek eller om man blir förhäxad. Det skulle inte förvåna mig om personer i forntiden trodde att kärleken ibland var jävulens verk, för en person som är kär är inte helt sig själv.
Men frågan är om kärlekens påverkan på vårat sinne är något som är bra eller dåligt. Visst är det underbart att vara kär och att må som man gör då men i det långa loppet, är det verkligen då bra att inte vara sig själv?
Är det verkligen bra att vara påverkad av något som du inte kan påverka själv även om effekten får dig att må bra för tillfället?
Med varje ljus sida kommer en minst lika mörk om inte mörkare och då är frågan är det verkligen något bra kärlek? Vi har inte ens makten och kunna lägga det i egna händer utan den styr oss som små marinettdockor.
Det brukar säga att dom förhållanden som funkar, funkar för att då var det personen som talade till dig och inte kärleken. Ibland undrar jag verkligen om kärleken är det som får oss att må bra eller bara tron på att vi mår bra.
Kommentarer
Trackback
