jag borde ha en blogg

Du säger att jag skyller det här på dig, att det här är ditt fel som att det va ditt val och ha det såhär. Det ska jag tala om för dig att det är inte de jag säger, för hade jag sett det här som ditt fel hade jag vart borta för länge sen när du inte ville låta mig försöka att visa att de va ett misstag.

Det handlar om att jag inte fick någonting jag absolut behövde mer än någonting annat, jag sa till dig att jag behövde närhet och du svarade med att du inte kunde ge mig det. Du bara kunde inte göra det, det skulle ta tid men vad är begräppet tid egentligen? Hur mycket är för långt?
Du talar om det här som att det jag gjorde för dig va en klackspark för mig, att det inte va någon grej för mig att gå emot allting jag trott på i ett förhållande för att få dig. Gå emot allt jag trott på för att få dig.

Tro mig det jag har gjort för att ens komma så långt jag kom med dig va en omöjlighet för mig det va HELT jävla omöjligt. Du fick mig att göra saker jag hade bestämt mig för att jag aldrig skulle göra för en tjej för det gick emot allt jag trodde på.
Att ge upp närhet och att ge dig tid är det svåraste jag någonsin har gjort men samtidigt något enkelt för att tanken av att det skulle ge mig dig gav mig styrkan till att fortsätta.
Så kommer ett tillfälle då mina behov tar över då min mentala styrka är helt försvarslös mot det som sker för att dom undantryckta begären och behoven är för starka när det finns framför mig.

Det är som en rökare som har bestämt sig för att sluta röka och efter 4 månader så tror han att hans begär har lagt sig så han går ut och pratar med en kompis som röker och så tar begären över och han kan inte stå emot det. Han tar sig en cigg och röker även fast han inte borde.
Det finns 2 utgångar ur det, antingen så börjar han röka igen och fyller sitt begär eller så ger han det en chans till och lär sig från misstaget att aldrig sätta sig i den sitsen igen. Skulle han gjort det så måste han vara tvärsäker på hur han ska hantera situationen.

Jag säger inte att det är ditt fel, jag säger bara att så som tjejer ofta resonerar inklusive du är att man kan inte bara kräva att en person ska ge dig en sak och vara på ett sätt för det är vad du tror på, man måste även lyssna på vad han säger och vill ha. Men så fort vi ställer krav så säger ni "då är inte jag rätt person för dig" jag ska tala om en sak för dig att om jag hade vart den personen jag va innan dig hade jag inte vart rätt person för dig för många av våra sidor va för olika. Men dom sidorna jag gillade så mycket hos dig fick mig att vilja va rätt person för dig och gå emot allt jag någonsin vetat.
Men du har ju också ett ansvar, du gjorde mycket med dig själv för att passa mig bättre men att säga "då är jag inte rätt person för dig" handlar inte om att din personlighet är fel för mig, det handlar om att jag inte betydde så mycket för dig så att du kunde eller kan göra det här för att bemöta det jag behöver.

Det va fel av mig att söka bekräftelse någon annanstans men om du nu gillar mig så mycket så har du också ett ansvar att ge mig det jag behöver för att det ska funka. Det handlar inte om att du inte var rätt för mig om du resonerar såhär då handlar det om att jag inte var rätt för dig. Det må va en klyscha men det är sant, om man gillar någon riktigt mycket är man beredd att gå igenom eld och lågor för den personen.

Du kanske inte inser det men det har jag gjort för dig i 4 månader om du verkligen gillar mig så är det din tur nu.