At some point we need to walk through fire

Emitionella skador är nog dom som får oss att må allra sämst. Av en anledning, psyket.
Det är som jag läste i en bok att psyket är en förträfflig betjänt men en usel ledare. Det gör dom emitionella bitarna svårast att bearbeta, för att i det mentala finns det inget som läker av naturen som fysiska skador gör med tiden.
Det sägs att tiden läker alla sår och det är till viss del sant men det är inte de faktum att vi lär oss att komma över det svåra som har hänt. Det som händer är att vi med tiden får andra grejer som tar upp vår tid och våra mentala rum och därför ägnar vi mindre tankar åt det hemska.
 
Rent mentalt så är det enklaste sättet att komma över en tragedi en ännu större tragedi något som får den första tragedin att falla i glömska.
Vi kan låtsats, vi kan ljuga, vi kan undvika, vi kan springa, ja vi kan göra vad som helst för att undkomma dom allra mörkaste rum i vår mentala sfär. Men faktum är att vi kommer aldrig kunna komma över det förens vi har gått igenom elden som en gång fick oss att må som vi gör.
 
Det kanske låter hårt men alla kommer till den punkten då man inte klarar av att fly längre, då man måste inse att jag bara har två val. Jag kan välja att slåss och kämpa mot det som får mig att må dåligt eller att bara ge upp och leva med att må dåligt, att identifiera sig med problemet och dess konsekvenser.
 
Hur lite ni än vill tro mig så finns det bara en absolut fakta när det kommer till välbefinnade. Den enda och det enda som kan påverka hur du mår är du själv och hur du väljer att se på saker. Det finns ingen som helst yttre påverkan av hur ni mår, för saker i världen måste ske bra som dåliga det enda som betyder något för välmåendet är hur ni väljer att se på det.
 
Det kommer en tid i allas liv då vi måste inse att hjärnan kontrollerar allt som har med dig att göra, hur du mår, hur du rör dig och vad du gillar men du kontrollerar hjärnan.
Har hjärnan tagit kontroll över dig pågrund av en svår situation så är det du som måste ta kontroll över vem du är och ta dig igenom det ingen annan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0