jag borde ha en blogg

Ögonblick som gör oss till dom vi är, dom ögonblick som bara över en natt förändrar hela ens liv.

Det kanske låter överdrivet men natten till igår var ett sånt ögonblick, ett sånt tillfällle som jag kommer bära med mig hela livet.

 

Jag vet inte vart den natten kommer leda mig i ett mer kortsiktigt perspektiv, det var länge sen jag mådde så bra som jag gjorde igår med henne. Så jag ska i ärlighetens namn säga att det får gärna bli något mer än bara den natten vi hade.

Men tillfället, händelsen och natten betyder så otroligt mycket mer för mig, osv vad som händer nu så är jag okej med det för jag trodde på mig själv för första gången sen mimmi.

 

Det har vart både en jobbig och en lärorik resa som jag har gjort senaste året. Men problemet som alltid har legat där och stört mig i bakhuvudet är: kommer jag någonsin kunna ta mig tillbaka? Kommer jag någonsin kunna känna mig trygg med en tjej igen? Kommer jag någonsin vilja, kunna och framför allt våga släppa guarden igen? Riva dom murar som jag har byggt runt mig, att ge nyckeln till mitt inre, mitt riktiga inre?

 

Det är precis det jag vet nu och det är därför den här natten va så otroligt viktig för mig. Jag lärde mig att jag klarar av att lita på mitt egna omdöme och framför allt på mitt egna självförtroende.

Det är som att en person lär sig gå igen efter en svår olycka, tiden spelar ingen roll det enda som betyder något är att man vet att man kommer klara det.

 

Det är därför det inte spelar någon roll om det här bara va en underbar natt som aldrig kommer upprepas eller om det blir fler nätter. För hur mysigt och underbart det än skulle vara att jag får uppleva något sånt med henne igen så är det de faktum att jag tog mig ur mitt beteende, min dåliga cirkel som spelar roll.

 

Om du någonsin läser det här så tack så mycket, från botten av mitt hjärta.

Du fick mig att tro på mig själv igen.