Ready to move on, but how?
Hur gör man när man känner att sorgeperioden är över? När man känner att den drastiska förändringen man gjorde för att fly från smärtan inte behövs längre? När man känner att man har växt med smärtan och lärt sig att hantera den samt utvecklats av den?
Ja hur gör man när man känner att man är redo att gå vidare i livet men inte vet hur man ska göra det?
Det som hände för snart ett år sen är grunden till en helt ny del av mig själv. Det grundar sig i kärlek men har gett mig mer än det. Det har lärt mig att allting inte handlar om att alltid ha en tjej i närheten. Det senaste året har lärt mig att man kan ha kul med grabbarna på enkla grunder utan några problem eller krav. Det har framför allt lärt mig att vara för mig själv och uppskatta mitt egna sällskap mer än jag har gjort på flera år. Men kanske det viktigaste är att jag har insett att man måste våga bekräfta sig själv.
Just nu är det som att jag har en manual för hur jag ska bygga upp min egna personlighet och min framtid, men jag vet inte hur jag tar dom första stegen.
Det är som man brukar säga "Hur börjar man med ett mirakel?". Man kan ha allting klart för sig, hela bilder på hur man vill ha det men man har inte en aning om hur eller vart man ska börja, där är jag nu.
Ja hur gör man när man känner att man är redo att gå vidare i livet men inte vet hur man ska göra det?
Det som hände för snart ett år sen är grunden till en helt ny del av mig själv. Det grundar sig i kärlek men har gett mig mer än det. Det har lärt mig att allting inte handlar om att alltid ha en tjej i närheten. Det senaste året har lärt mig att man kan ha kul med grabbarna på enkla grunder utan några problem eller krav. Det har framför allt lärt mig att vara för mig själv och uppskatta mitt egna sällskap mer än jag har gjort på flera år. Men kanske det viktigaste är att jag har insett att man måste våga bekräfta sig själv.
Just nu är det som att jag har en manual för hur jag ska bygga upp min egna personlighet och min framtid, men jag vet inte hur jag tar dom första stegen.
Det är som man brukar säga "Hur börjar man med ett mirakel?". Man kan ha allting klart för sig, hela bilder på hur man vill ha det men man har inte en aning om hur eller vart man ska börja, där är jag nu.
Kommentarer
Trackback
